TV6 förstörde min natt. Jag skulle se The Killer med Chow Yun-Fat, men textningen i filmen låg ett par minuter efter. Och eftersom min kinesiska är lite rostig hängde jag inte med i dialogen. Nu är det såklart inte dialogen som är det viktigaste i en Hong Kong-film, men det skulle vara trevligt att veta vad som händer när det händer i filmen, och inte ett par minuter senare. Jag stängde av TV:n efter tjugo minuter. Det värsta var att jag hade laddat upp med choklad och glass. Till vilken nytta!?

Jag missade visserligen The Killer, men tidigare på kvällen såg jag Cloverfield, en mycket hajpad monsterfilm av teamet bakom Lost. Ni har kanske hört talas om den. Ur ett handkameraperspektiv skildrar den hur ett monster, med det skräckinjagande namnet Cloverfield, attackerar New York. Vi får följa en grupp människors kamp om överlevnad. En blandning mellan Godzilla och Blair Witch Project helt enkelt.

Cloverfield har fått ett väldigt blandat mottagande. Det finns dem som gillar den starkt, som Nerikes Allehandas recensent. Men det finns också dem som ogillar den starkt. Jag noterade att många lämnade bion besvikna över vad de precis hade fått se. Jag tror att man kan dela upp de personer som ogillade Cloverfield i två grupper: dels dem som ville ha ännu en Godzilla och dels dem som trodde att Cloverfield skulle ta monsterfilmsgenren till nästa nivå och som blev besvikna när filmen inte riktigt motsvarade de högt ställda förhoppningarna. Den förstnämnda gruppen utgörs av ointressanta, filmointresserade personer, och vi kan därför lämna den därhän. Den andra gruppen är dock mer intressant. De klagar på den banala kärlekshistorien, den icke-roliga kameramannen med sina slapsticks, och andra saker som jag inte kan avslöja utan att förstöra filmupplevelsen för eventuella läsare av den här texten. Kritiken är inte alls oförtjänt. Men först till det som gjorde att jag gillade filmen. Den skildrar katastrofen på ett sätt som är överlägset alla andra katastroffilmer. Handkameran stör inte alls, utan ger filmen en skön känsla av autenticitet. Jag håller däremot med om vissa delar av kritiken mot filmen, även om jag anser att det är saker som inte på ett avgörande sätt påverkar helhetsomdömet. Det är stundtals lite för förutsägbart och tramsigt (ja, jag tänker på kameramannen) för att få högsta betyg.

Nu till något helt annat.

Det här är en låt av the Misunderstood.

Annonser