Och nu till någonting helt annat. Jag försöker klura ut vem av Krystian Zimerman och Vladimit Horowitz som tolkar en av Chopins ballader bäst. Horowitz är den självklara favoriten får man ändå lov att säga, eftersom han av många anses som den bästa pianisten det förra århundradet. Det är ganska stort. Zimerman representerar en yngre generation pianister. Men Zimerman är polack, vilket också Chopin var – Horowitz kommer från Ukraina. Kan Zimermans ursprung avgöra det här till hans fördel?

Först ut, Horowitz.

Studera Horowitz ansikte. Inga större känsloströmningar drar över hans ansikte. Han låter musiken tala för sig själv. Det här är en aggressiv tolkning av Chopin. Horowitz låter sina ådriga fingrar röra sig snabbt över tangenterna. Blicken är fokuserad, flugan är knuten, håret är pomaderat. Det är med iskall precision han framför Chopins ballad. Innan han börjar kostar han till och med på sig ett leende. Det här är en kille som vet vad han håller på med. Och han gör det bra.

Zimerman är mer graciös i sina rörelser. Han höjer ofta också sina händer över pianot, till skillnad från Horowitz, som betackar sig för sådana extravaganser. Det här är lugnare. Men studera de konstnärliga kroppsryckningarna som börjar 04.54 in i videon. Det kallas inlevelse har jag hört. Jämför gärna avslutningen med Horowitz. Där framträder skillnaderna tydligast. Ibland är det knappt man hör att det är samma ballad de spelar. (Tolkning är alltså viktigt när det gäller pianoklink.) Håret ger naturligtvis extrapoäng.

Nej, jag får sova på det här.

Annonser