King of Chicago Blues, av (eller med, rättare sagt) Muddy Waters, har ankommit till slutstationen. Tyvärr är försändelsen med Robert Johnson försenad; Muddy Waters har gjort några remakes av Johnsons låtar, och jag vill ju höra originalen först. I mellomtida får jag väl fortsätta lyssna på Miles Davis och mina nittiotalsskivor. Jo, just det, lite 90-tal är aldrig fel. Dagens nittiotalsskiva är Keep it Like a Secret av Built to Spill, som släpptes ett år före milleniumet, och som definitivt måste räknas till Built to Spills bästa arbeten. (Tillsammans med Perfect From Now On.) Keep it Like a Secret är samtidigt (trots det?) Built to Spills mest tillmötesgående skiva. Låtarna är förhållandevis korta och kompakta, och som allmusic.com mycket riktigt påpekar, kan skivan beskrivas som Built to Spills ”popskiva”. (Men det är inte riktigt Herman Dune.) Nostalgilåten Carry the Zero, sentimentala Else och sluteuforin Broken Chairs är de bästa spåren på skivan. Sammantaget en fantastisk helhet. Jag vacklar mellan 9/10 och 10/10. Några år till, och Keep it Like a Secret är en fullpoängare.

9/10

Annonser