Jag gillar postrocken. Jag gillar Explosions in the Sky, Godspeed You Black Emperor, Mogwai, Sigur Rós och allt vad de heter. Och jag tycker inte riktigt att det är helt rättvist att säga att postrocken bara duger som bakgrundsmusik; det finns musikaliska kvalitéer hos postrocken som många gånger förbigås, eller ignoreras, och som mycket väl kan uppskattas i och för sig. Därför ställer jag mig ganska tveksam till recensioner som denna. Är det inte mer genren som sådan som får stå till svars, istället för skivan ifråga? Sedan kan det ju vara så att postrockens ganska snäva ramar gör att utvecklingen hindras. Men vad jag har hört från Explosions in the Skys nya skiva så är det definitivt ett framåtskridande. (Om det nu är det vi vill ha.) Ibland känns det som att vissa genrer kritiseras hårdare än andra om de inte längre utvecklas. Postrocken verkar stå i skottgluggen för tillfället.

 Explosions in the Sky – Welcome Ghosts

Annonser