En av anledningarna till mitt stora livsavgörande beslut (nåja), är att många föreläsare på de olika programmen tar svaren på vissa filosofiska frågor för givna. Då menar jag inte filosofiska frågor som huruvida det finns en yttervärld eller inte, i vilket fall man aldrig skulle få så mycket gjort i något ämne. Jag avser mer ämnesspecifika frågor, där ett eventuellt svar inte är nödvändigt för undervisningen i ämnet. Det säger sig självt att man måste utgå från att det finns en yttervärld när man undervisar i naturkunskap. Men man måste inte utgå från att matematiken är en tankekonstruktion för att kunna undervisa i matematik. Det senare hände i en föreläsning i diskret matematik den här veckan. Jag suckade tungt, men orkade inte besvära mannen i fråga. Vi måste komma ihåg att många framstående personer har anfäktat idén att matematiken inte blott är en tankekonstruktion, utan att matematiska sanningar är lika verkliga som objekt som stolar, bord, toalettborstar, och så vidare. Ta Gödel som exempel. Han var platonist i avseende på matematiken, och var hyfsat framstående …

 

Jag älskar den här bilden. Och det faktum att Gödel knappt var medveten om att tyskarna härjade i Europa, och att det var därför han var tvungen att flytta till USA.