Kära läsare,
en tidig morgon och solskenshumör förbyttes i ilska över vädrets uraktlåtenhet att glädja ett överlägset sinne. Det var i mörka tankar jag cyklade till föreläsningen om perception i morse. Någon nisse hade placerat föreläsningen i andra änden av universitetet, varför jag var tvungen att cykla en extra sträcka på några hundra meter. Jag kunde lika gärna ha stuckit någon med min bajonett, förutsatt att någon obehagade mig och jag hade en bajonett i fickan. (Av någon konstig anledning bär jag inte alltid med mig en bajonett, men denna min försummelse ska snart vara åtgärdad.) Av denna lilla psykologiska inblick kan ni gissa er till mitt själstillstånd när jag åhörde föreläsningen.
Själva föreläsningen var intressant. Det var mycket om visuella agnosier, djupperception och Gibson. I marginalerna skrev jag hyllningar till Eris och Mos Def. Mina tankar om att hugga ned någon till trots; jag försökte undvika mänsklig interaktion (vilket jag är ganska lysande på). På tillbakavägen fick jag emellertid en smärre chock. Vem stod på busshållplatsen, om inte en lumparkompis från Livgardet? Han kände igen mig, vilket är få förunnat nu när jag har bytt upp mig till en fin brun hatt. Efter ett kort, ehuru intressant, samtal bytte vi telefonnummer, och inget mer finns att skriva om saken.
Det här är dagens homoerotiska inslag, Guy Maddins Sissy Boy Slap Party:
6 comments
Comments feed for this article
september 25, 2007 vid 6:40 pm
Erika
Igår cyklade du minsann förbi mig på morgonen, men inte kände du igen mig inte. Jag ropade inte heller, du såg ut att ha bråttom.
september 25, 2007 vid 8:22 pm
martin janzon
skriva noter i marginalen som inte har med föreläsningen att göra, bära brun hatt, sky människor - du är på väg att bli en konstnärsbohem av ganska klassiskt snitt!
snart ska jag nog få tid att titta på den där kortfilmen du slängde upp för ett par dar sen.
Sissy Boy Slap Party var… suggestiv.
september 25, 2007 vid 8:23 pm
Johannes
Erika: Jag anar en viss bitskhet här. På morgonen är mina ögon i regel igenklibbade av trötthet, så min igenkännlighetsuraktlåtenhet (sug på det ordet!) är lätt förklarad. :P Men oförskämt var det kanske ändå.
september 25, 2007 vid 8:31 pm
Johannes
Martin: Skrivit noter i marginalen och skytt människor har jag alltid gjort. Det är nog den bruna hatten som “has made all the difference”. Jag är inte riktigt där ännu, men snart så.
Caprinos? I så fall kan du bereda dig på en inblick i norsk folkhemskultur. Alternativt en inblick i min barndom.
Bra! Nu kan du slänga upp en recension på filmtipset också. Jag gör dig stora tjänster här.
september 25, 2007 vid 9:28 pm
Erika
Haha, jag är expert på att missa folk själv, så du är förlåten. Man har faktiskt tunnelseende när man är fokuserad på att ta sig någonstans, speciellt på morgonen när universitetet hägrar där framme i fjärran.
september 26, 2007 vid 1:35 pm
Anonym
du gör mig sannerligen stora tjänster! tiden är dock mycket knapp nu, men förr eller senare kommer jag ha kollat igenom alla filmer du lägger upp och betygsätta på filmtipset. det är bra, då ökar statistiken på sedda filmer…
Sissy Boy Slap Party fick en trea. speciell film, helt klart, är inte riktigt säker på att jag hittar en klockren tolkning till den bara. om man nu ska försöka göra det.